Casio ALGEBRA FX 2.0 PLUS, ALGEBRA FX 1.0 PLUS Bedienungsanleitung

Stöbern Sie online oder laden Sie Bedienungsanleitung nach Nein Casio ALGEBRA FX 2.0 PLUS, ALGEBRA FX 1.0 PLUS herunter. Casio ALGEBRA FX 2.0 PLUS, ALGEBRA FX 1.0 PLUS Instruktionshäfte [pt] Benutzerhandbuch

  • Herunterladen
  • Zu meinen Handbüchern hinzufügen
  • Drucken
  • Seite
    / 448
  • Inhaltsverzeichnis
  • LESEZEICHEN
  • Bewertet. / 5. Basierend auf Kundenbewertungen

Inhaltsverzeichnis

Seite 1 - FX 1.0 PLUS

SwALGEBRA FX 2.0 PLUSFX 1.0 PLUSInstruktionshäftehttp://world.casio.com/edu/

Seite 2

19990401EXPONENTERExempel:1250 × 2,0651. Tryck på o.2. Tryck på bcfa*c.ag.3. Tryck på M för att uppvisa indikatorn ^ på skärmen.4. Tryck på f. ^5 på

Seite 3 - FÖR FÖRSTA GÅNGEN

19990401Exempel 2 Mata in och exekvera 1238 × ABC16 när decimal eller hexadecimal gällersom grundläggande talsystemu3(SET UP)2(Dec)iA1(d~o)e(o)bcd*1(d

Seite 4 - Knappen P

19990401Exempel 2 Visa resultatet av “368 or 11102” som ett oktalt värdeu3(SET UP)5(Oct)iAdg2(LOGIC)e(or)1(d~o)d(b)bbbawExempel 3 Negera 2FFFED16u3(SE

Seite 5 - Snabbstart

199904012-8-1Matrisräkning2-8 MatrisräkningUppvisa huvudmenyn, gå in i läget RUN • MAT och tryck sedan på 1(MAT) för att utföramatrisräkning.26 matris

Seite 6

19990401k Inmatning och redigering av matriserTryck på 1(MAT) för att visa matrisredigeringsskärmen. Använd denna skärm för att matain och redigera m

Seite 7 - GRUNDLÄGGANDE BERÄKNINGAR

19990401u Inmatning av cellvärdenExempel Mata in följande data i matris B:123456c (Väljer Mat B.)wbwcwdwewfwgw(Datan matas in i den framhävda cellen.V

Seite 8 - REPETERINGSFUNKTION

19990401uRadering av matriserDet går att radera antingen en specifik matris eller alla matriser i minnet.u Att radera en specifik matris1. Uppvisa mat

Seite 9 - RÄKNING MED BRÅKTAL

19990401k MatriscelloperationerGör på följande sätt för att förbereda en matris för celloperationer.1. Uppvisa matrislistan på skärmen och använd f oc

Seite 10 - EXPONENTER

19990401uuuuu Att beräkna skalär multiplikation av en radExempel Beräkna skalär multiplikation för rad 2 i följande matris genom attmultiplicera med 4

Seite 11 - GRAFISKA FUNKTIONER

19990401u Att addera två raderExempel Addera rad 2 till rad 3 i följande matris:12Matris A = 34562(R-OP)e(Row+)Specificera radnumret som ska adderas.c

Seite 12 - Exempel

19990401u Att infoga en radExempel Infoga en ny rad mellan rad 1 och 2 i följande matris:12Matris A = 3456c4(R • INS)u Att lägga till en radExempel Lä

Seite 13 - DUBBELGRAF

19990401GRAFISKA FUNKTIONERKapaciteten för grafritning hos denna räknare gör det möjligt att rita komplexa grafermed antingen rektangulära koordinater

Seite 14 - DYNAMISK GRAF

199904012-8-9Matrisräkningu Spaltoperationer• {C • DEL} ... {radera spalt}• {C • INS} ... {infoga spalt}• {C • ADD} ... {lägga till spalt}u Att radera

Seite 15 - 2(RANG) bwdwb

19990401u Att lägga till en spaltExempel Lägg till en ny spalt till höger om spalt 2 i följande matris:12Matris A = 3456e6(g)3(C • ADD)k Modifiering a

Seite 16 - TABELLFUNKTION

19990401u Inmatningsformat för matrisdata [OPTN]-[MAT]-[Mat]Följande format bör användas vid datainmatning för att skapa en matris med kommandotMat.a1

Seite 17 - Hanteringsföreskrifter

19990401u Inmatning av en identitetsmatris [OPTN]-[MAT]-[Ident]Använd kommandot Identity för att skapa en identitetsmatris.Exempel 2 Skapa en identite

Seite 18 - 20010102

19990401uModifiering av matriser med matriskommandonDet går också att använda matriskommandon för att tilldela och återkalla värden från enexisterande

Seite 19 - •••••••••••••••••••

19990401uuuuu Att fylla en matris med identiska värden och att slå samman två matrisertill en matris[OPTN]-[MAT]-[Fill]/[Augmnt]Använd kommandot Fill

Seite 20 - Innehåll

19990401uuuuu Att tilldela innehållet i en matrisspalt till en lista[OPTN]-[MAT]-[M→List]Använd följande format med kommandot Mat→List för att specifi

Seite 21

19990401k Matrisräkning [OPTN]-[MAT]Använd matriskommandomenyn för att utföra matrisberäkningar.u Att visa matriskommandon1. Gå in i läget RUN • MAT

Seite 22

19990401uAritmetiska matrisoperationer [OPTN]-[MAT]-[Mat]Exempel 1 Addera följande två matriser (matris A + matris B):A =11B =2321 21AK2(MAT)b(Mat)av(

Seite 23 - — Läs detta först!

19990401uDeterminant [OPTN]-[MAT]-[Det]Exempel Erhåll determinanten för följande matris:123Matris A = 456–1 –2 0K2(MAT)d(Det)2(MAT)b(Mat)av(A)wuMatris

Seite 24 - Att lära känna enheten

199904012. Tryck på b(Root).Tryck på e för att få fram övriga rötter.Exempel 3: Bestäm ytan som avgränsas av utgångspunkten och roten X = –1 somerhöl

Seite 25 - Grundläggande

19990401uMatrisinvertering [OPTN]-[MAT]-[x–1]Exempel Invertera följande matris:Matris A =1234K2(MAT)b(Mat)av(A)!) (x–1) wuAtt upphöja en matris i kvad

Seite 26 - Tangenter

19990401uAtt höja en matris till en potens [OPTN]-[MAT]-[ ]Exempel Höj följande matris till den tredje potensen:Matris A =1234K2(MAT)b(Mat)av(A)MdwuA

Seite 27

19990401ListfunktionEn lista kan användas för att lagra ett flertal dataposter.Denna räknare medger lagring av upp till 20 listor i en enskild fil och

Seite 28

19990401200101023-1 Inmatning och redigering av en listaGå in i läget STAT från huvudmenyn för att mata in data i en lista och hantera listdata.uuuuu

Seite 29 - 1-2 Bildskärmen

1999040120010102uuuuu Satsinmatning av en serie värden1. Använd markörtangenterna för att framhäva en annan lista.2. Tryck på !*( { ) och mata sedan i

Seite 30 - Bildskärmen

1999040120010102kkkkk Redigering av listvärdenuuuuu Att ändra ett cellvärdeAnvänd d och e för att framhäva cellen vars värde du vill ändra. Mata in de

Seite 31

1999040120010102uuuuu Att radera alla celler i en listaGör på följande sätt för att radera all data i en lista.1. Använd markörtangenterna för att fra

Seite 32

1999040120010102kkkkk Sortering av listvärdenListorna kan sorteras i antingen stigande eller fallande ordning. Du kan framhäva valfri cell ilistan.uuu

Seite 33

1999040120010102uuuuu Att sortera flera listorDet går att sammanlänka flera listor för sortering så att alla deras celler omplaceras ienlighet med sor

Seite 34 - ÷ (23 × 5) =

199904013-1-7Inmatning och redigering av en listaFallande ordningAnvänd samma procedur som används för sortering i stigande ordning. Den endaskillnade

Seite 35

19990401DUBBELGRAFDenna funktion gör det möjligt att avdela skärmen och uppvisa två grafer på skärmensamtidigt.Exempel:Rita följande två grafer och be

Seite 36

199904013-2 Hantering av listdataListdata kan användas vid aritmetisk räkning och funktionsräkning. Ett antalhanteringsfunktioner för listdata gör des

Seite 37

19990401Exempel Skapa fem dataposter (som alla innehåller 0) i lista 1AfaK1(LIST)c(Dim)1(LIST)b(List) bwDen nyskapade listan kan betraktas genom att

Seite 38

199904013-2-3Hantering av listdatau Att framställa en talsekvens [OPTN]-[LIST]-[Seq]K1(LIST)d(Seq) <uttryck> , <variabelnamn> , <startv

Seite 39 - 5(P)I(Prog)

199904013-2-4Hantering av listdatau Att finna vilken av två listor innehåller det minsta värdet[OPTN]-[LIST]-[Min]K1(LIST)e(Min)1(LIST)b(List) <lis

Seite 40 - Alternativmenyn (OPTN)

19990401Exempel Beräkna medelvärdet av dataposterna i lista 1 (36, 16, 58, 46, 56) varsfrekvens anges av lista 2 (75, 89, 98, 72, 67)AK1(LIST)g(Mean)1

Seite 41

19990401u Att beräkna summan av dataposterna i en lista [OPTN]-[LIST]-[Sum]K1(LIST)i(Sum)1(LIST)b(List)<listnummer 1-20>wExempel Beräkna summan

Seite 42 - Variabeldatamenyn (VARS)

19990401u Att beräkna procentandel som representeras av varje datapost[OPTN]-[LIST]-[%]K1(LIST)l(%)1(LIST)b(List)<listnummer 1-20>w•Operationen

Seite 43 - –1}/{minY}/{maxY}

19990401uuuuu Att slå samman listor [OPTN]-[LIST]-[Augmnt]•Det går att slå samman två olika listor till en lista. Resultatet av denna sammanslagningla

Seite 44

199904013-3 Aritmetiska beräkningar med listorDet går att utföra aritmetisk räkning med hjälp av två listor eller en lista och ett siffervärde.k Felme

Seite 45

19990401u Direktinmatning av en värdelistaDet går också att mata in en lista över värden direkt med {, } och ,.Exempel 1 Mata in listan: 56, 82, 64!*(

Seite 46 - Programmenyn (PRGM)

199904013. Använd d e f c för att flyttapekaren på nytt. När du gör detta visas en ruta påskärmen. Flytta pekaren så att rutan innesluter ytandu vill

Seite 47

19990401u Att återkalla värdet i en specifik listcellDet går att återkalla värdet i en specifik listcell och använda detta i en beräkning. Specificera

Seite 48

19990401k Grafritning av en funktion med hjälp av en listaVid användning av räknarens grafritningsfunktioner går det att mata in en funktion såsomY1 =

Seite 49

1999040114Exempel Använd lista 1 2 och lista 2 5 för att utföra lista 1lista 236Detta skapar en lista med resultaten 14, 25, 36.K1(LIST)b(List)b

Seite 50

199904013-4-1Skiftning mellan listfiler3-4 Skiftning mellan listfilerDet går att lagra upp till 20 listor (List 1 till List 20) i varje fil (File 1 ti

Seite 51 - När problem uppstår

19990401KapitelEkvationsräkningDin grafiska räknaren kan utföra följande tre typer av ekvations-räkning:•Simultana linjära ekvationer• Högregradsekvat

Seite 52

199904014-1-1Simultana linjära ekvationer4-1 Simultana linjära ekvationerBeskrivningDet går att lösa simultana linjära ekvationer med 2 till 30 okända

Seite 53 - Manuella beräkningar

199904014-1-2Simultana linjära ekvationerExempel Lös följande simultana linjära ekvationer för x, y och z4x + y –2z =– 1x +6y +3z = 1– 5x +4y + z =– 7

Seite 54 - 2-1 Grundläggande beräkningar

199904014-2-1Högregradsekvationer# Interna beräkningar utförs med en 15-siffrigmantissa, men resultaten visas med en 10-siffrig mantissa och 2-siffrig

Seite 55

199904014-2-2HögregradsekvationerExempel Lös tredjegradsekvationenx3 – 2x2 – x + 2 = 0Procedur1 m EQUA2 2(POLY)2(3)3bw-cw-bwcw4 6(SOLV)Resultatskärm (

Seite 56

199904014-3-1Lösningsräkning4-3 LösningsräkningBeskrivningLäget för lösningsräkning gör det möjligt att bestämma värdet av valfri variabel i en formel

Seite 57

199904014. Tryck på 4(VAR) bw för att tilldelagrundvärdet 1 till koefficient A.5. Tryck på 2(RANG) bwdwbwför att specificera intervall och ökningssteg

Seite 58

199904014-3-2LösningsräkningExempel Ett föremål som kastas i luften med grundhastigheten V tar tiden T attnå höjden H. Använd följande formel för att

Seite 59

199904014-4 Om fel uppståru Fel under inmatning av koefficientvärdeTryck på i för att ta bort felet och återställa värdet som var registrerat för koef

Seite 60 - Specialfunktioner

19990401GrafritningAvsnitt 5-1 och 5-2 i detta kapitel ger grundläggande informationsom krävs för att kunna rita en graf. De övriga avsnitten beskrive

Seite 61

199904015-1-1Grafexempel5-1 Grafexempelkkkkk Att rita en simpel graf (1)BeskrivningMata in tillämplig funktion för att rita en graf.Uppsättning1. Gå i

Seite 62

199904015-1-2GrafexempelExempel Rita en graf över y = 3x2Procedur1 m GRPH • TBL2dvxw3 5(DRAW) (eller w)Resultatskärm GY-350 Ch05/Sw/5-1~_0310.p65 05.3

Seite 63

199904015-1-3Grafexempelkkkkk Att rita en simpel graf (2)BeskrivningDet går att lagra upp till 20 funktioner i minnet och sedan välja önskad funktion

Seite 64

199904015-1-4GrafexempelExempel Mata in funktionerna nedan och rita deras graferY1 = 2x2 – 3, r2 = 3sin2θProcedur1 m GRPH • TBL2 3(TYPE)b(Y=)cvx-dw3(T

Seite 65

199904015-1-5Grafexempelkkkkk Att rita en simpel graf (3)BeskrivningGör på följande sätt för att rita en graf över funktionen för en parabel, cirkel,

Seite 66

199904015-1-6GrafexempelExempel Rita en graf för cirkeln (X–1)2 + (Y–1)2 = 22Procedur1 m CONICS2 ccccw3bwbwcw4 6(DRAW)Resultatskärm(Parabel) (Ellips)

Seite 67 - = 0 till 9)

199904015-2 Att reglera vad som visas på en grafskärmkkkkk Tittfönsterinställningar (V-Window)Använd tittfönstret för att specificera intervall för x-

Seite 68

19990401TABELLFUNKTIONTabellfunktionen gör det möjligt att framställa en lösningstabell efter hand som olikavärden tilldelas variablerna i en funktion

Seite 69 - Funktionsberäkningar

199904015-2-2Att reglera vad som visas på en grafskärmu Att observera angående tittfönsterinställningar• Inmatning av noll för Tθ ptch orsakar ett fel

Seite 70

19990401kkkkk Initialisering och standardisering av tittfönstretu Att initialisera tittfönstret1. Gå in i läget GRPH • TBL från huvudmenyn.2. Tryck på

Seite 71

19990401kkkkk TittfönsterminneDet går att lagra upp till sex uppsättningar tittfönsterinställningar i tittfönsterminnet föromedelbar återkallning vid

Seite 72

19990401kkkkk Specificering av grafintervallBeskrivningDet går att definiera ett intervall (startpunkt, slutpunkt) för en funktion innan den ritas.Upp

Seite 73

199904015-2-6Att reglera vad som visas på en grafskärmExempel Rita en graf över y = x2 + 3x – 2 inom intervallet – 2 < x < 4Använd följande till

Seite 74

199904015-2-7Att reglera vad som visas på en grafskärmkkkkk ZoomBeskrivningDenna funktion gör det möjligt att förstora och förminska grafen på skärmen

Seite 75

199904015-2-8Att reglera vad som visas på en grafskärm# Du måste specificera två olika punkter förboxzoom, och de två punkterna får ej ligga irak linj

Seite 76

199904015-2-9Att reglera vad som visas på en grafskärmkkkkk FaktorzoomBeskrivningFaktorzoom gör det möjligt att zooma in eller ut med den nuvarande ma

Seite 77

199904015-2-10Att reglera vad som visas på en grafskärmExempel Förstora graferna för de två uttrycken nedan fem gånger på både x-och y-axeln för att s

Seite 78

19990401kkkkk Att slå visning av funktionsmenyn på och avTryck på ua för att slå visning av menyn underst på skärmen på eller av.Slå av funktionsmenyn

Seite 79

20010102Hanteringsföreskrifter•Din räknare är tillverkad av precisionsdelar. Försök aldrig att ta isär den.•Undvik att tappa räknaren eller utsätta de

Seite 80 - Numeriska beräkningar

19990401kkkkk Angående fönstret CalcEtt tryck på u4(CAT/CAL) när en graf eller siffertabell förekommer på skärmen öppnarfönstret Calc. Detta fönster k

Seite 81

199904015-3-1Att rita en graf5-3 Att rita en grafDet går att lagra upp till 20 funktioner i minnet. Funktionerna i minnet kan redigeras,återkallas och

Seite 82

199904015-3-2Att rita en grafu Att lagra en parametrisk funktion *1Exempel Lagra följande funktioner i minnesområdena Xt3 och Yt3 :x = 3 sin Ty = 3 co

Seite 83

199904015-3-3Att rita en grafu Att skapa en sammansatt funktionExempel Registrera följande funktioner som en sammansatt funktion:Y1= (X + 1), Y2 = X

Seite 84

19990401ffffi1(SEL)5(DRAW)De tre skärmarna ovan framställs med hjälp av sökfunktionen.Se “5-11 Funktionsanalys” för närmare detaljer.• Om du inte spec

Seite 85

19990401200101025-3-5Att rita en grafkkkkk Redigering och radering av funktioneru Att redigera en funktion i minnetExempel Ändra uttrycket i minnesomr

Seite 86

1999040120010102kkkkk Val av funktioner för grafritningu Att specificera ritnings-/icke-ritningsstatus för en grafExempel Välj följande funktioner för

Seite 87

1999040120010102kkkkk GrafminnetGrafminnet medger lagring av upp till 20 uppsättningar graffunktionsdata och omedelbaråterkallning vid behov.En enskil

Seite 88 - Negativ del (S)

199904015-4 Lagring av en graf i bildminnetDet går att lagra upp till 20 grafbilder i bildminnet för senare återkallning. En graf somåterkallas från b

Seite 89

199904015-5 Ritning av två grafer på samma skärmkkkkk Kopiering av en graf till delskärmenBeskrivningFunktion för dubbelgraf gör det möjligt att indel

Seite 90

20010102Förvara reservkopior av alla viktiga data!Låg batterispänning och felaktigt batteribyte kan göra att datan i minnet förvrängs eller förlorashe

Seite 91

19990401Exempel Rita en graf över y = x(x + 1)(x – 1) på huvudskärmen och delskärmenAnvänd följande tittfönsterinställningar.(Huvudskärm)Xmin = –2, Xm

Seite 92

19990401kkkkk Grafritning av två olika funktionerBeskrivningGör på följande sätt för att rita olika funktioner på huvudskärmen och delskärmen.Uppsättn

Seite 93 - / re ^θi)

19990401Exempel Rita en graf över y = x(x + 1)(x – 1) på huvudskärmen y = 2x2 – 3 pådelskärmenAnvänd följande tittfönsterinställningar.(Huvudskärm)Xm

Seite 94

19990401kkkkk Användning av zoom för att förstora delskärmenBeskrivningGör på följande sätt för att förstora grafen på huvudskärmen och sedan flytta d

Seite 95

19990401Exempel Rita en graf över y = x(x + 1)(x – 1) på huvudskärmen och användsedan boxzoom för att förstora denAnvänd följande tittfönsterinställni

Seite 96

199904015-6-1Manuell grafritning5-6 Manuell grafritningkkkkk Rektangulär koordinatgrafBeskrivningInmatning av grafkommandot i läget RUN • MAT gör det

Seite 97 - Hexadecimalt tal

199904015-6-2Manuell grafritningExempel Rita en graf över y = 2x2 + 3x – 4Använd följande tittfönsterinställningar.Xmin = –5, Xmax = 5, Xscale = 2Ymin

Seite 98

199904015-6-3Manuell grafritningkkkkk IntegralgrafBeskrivningInmatning av grafkommandot i läget RUN • MAT gör det möjligt att rita funktioner somframs

Seite 99 - 2 + 110102

199904015-6-4Manuell grafritningExempel Rita en graf över integralen ∫ (x + 2)(x – 1)(x – 3) dx.Använd följande tittfönsterinställningar.Xmin = –4,

Seite 100 - u Negativa värden

199904015-6-5Manuell grafritningkkkkk Ritning av flera grafer på samma skärmBeskrivningGör på följande sätt för att tilldela olika värden till en vari

Seite 101 - Omvandling av talsystem

19990401• ••••••••••••••••••• ••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••

Seite 102 - 2-8 Matrisräkning

199904015-6-6Manuell grafritningExempel Rita en graf över y = Ax2 – 3 då värdet A ändras i ordningen 3, 1, –1.Använd följande tittfönsterinställningar

Seite 103 - Att skapa en matris

199904015-7 Användning av tabellerkkkkk Lagring av en funktion och framställning av en siffertabellu Att lagra en funktionExempel Lagra funktionen y =

Seite 104

19990401u Att framställa en tabell med en lista1. Uppvisa graffunktionslistan och sedan dess uppsättningsskärm.2. Framhäv Variable och tryck på 2(LIST

Seite 105

19990401Markörtangenterna kan användas för att flytta framhävningen runt tabellen för följandesyften.•Att visa den valda cellens värde underst på skär

Seite 106

19990401kkkkk Redigering och radering av funktioneru Att redigera en funktionExempel Ändra funktionen i minnesområde Y1 från y = 3x2 – 2 tilly = 3x2 –

Seite 107

199904015-7-5Användning av tabellerkkkkk Redigering av tabellerTabellmenyn kan användas för att utföra följande operationer efter framställning av en

Seite 108

199904015-7-6Användning av tabelleruRadoperationeru Att radera en radExempel Radera rad 2 i tabellen som framställdes på sidan 5-7-2c 6(g)1(R·DEL)u At

Seite 109

199904015-7-7Användning av tabelleru Att lägga till en radExempel Lägg till en rad under rad 7 i tabellen som framställdes på sidan 5-7-2cccccc 6(g)3(

Seite 110

19990401kkkkk Kopiering av en tabellspalt till en listaEn simpel operation gör det möjligt att kopiera en siffertabellspalt till en lista.u Att kopier

Seite 111

19990401kkkkk Grafritning från en siffertabellBeskrivningGör på följande sätt för att framställa en siffertabell och sedan rita en graf baserad påvärd

Seite 112

CASIO ELECTRONICS CO., LTD.Unit 6, 1000 North Circular Road,London NW2 7JD, U.K.Viktigt!Förvara din bruksanvisning och all övrig informationnära till

Seite 113

20010102InnehållAtt lära känna enheten — Läs detta först!Kapitel 1 Grundläggande användning1-1 Tangenter ...

Seite 114

19990401Exempel Lagra de två funktionerna nedan, framställ en siffertabell och ritasedan en linjegraf. Specificera intervallet –3 till 3 och steget 1.

Seite 115

19990401kkkkk Specificering av ett intervall för siffertabellframställningBeskrivningGör på följande sätt för att framställa ett siffertabellintervall

Seite 116

19990401Exempel Lagra de tre funktionerna nedan och framställ sedan en tabell förfunktion Y1 och Y3. Specificera intervallet –3 till 3 och steget 1.Y1

Seite 117

19990401kkkkk Samtidig visning av siffertabell och grafBeskrivningSpecificera T+G för posten Dual Screen på uppsättningsskärmen för att kunna visa ens

Seite 118

19990401Exempel Lagra funktionen Y1 = 3x2 – 2 och uppvisa dess siffertabell ochlinjegraf samtidigt. Specificera intervallet –3 till 3 och steget 1.Anv

Seite 119

199904015-7-15Användning av tabellerkkkkk Länkning av tabell och grafBeskrivningMed dubbelgraf kan du använda följande procedur för att länka graf- oc

Seite 120

199904015-7-16Användning av tabellerExempel Lagra funktionen Y1 = 3logx och uppvisa dess siffertabell ochpunkttypsgraf samtidigt. Specificera interval

Seite 121

199904015-8 Dynamisk grafritningkkkkk Användning av dynamisk grafBeskrivningDynamisk graf gör det möjligt att definiera ett värdeintervall för koeffic

Seite 122 - Listfunktion

19990401Exempel Rita en dynamisk graf för y = A (x – 1)2 – 1 där värdet för koefficient Aändras från 2 till 5 i steg om 1. Grafen ritas 10 gånger.Anvä

Seite 123 - 1999040120010102

19990401kkkkk Tillämpningsexempel för dynamisk grafBeskrivningDet går också att använda dynamisk graf för att simulera enkla fysiska fenomen.Uppsättni

Seite 124

20010102Kapitel 5 Grafritning5-1 Grafexempel ... 5-1-15-2 Att regler

Seite 125

19990401Exempel Banan över tiden T för en boll som kastas i luften medutgångshastigheten V och i vinkeln θ grader från horisonten kanberäknas på föl j

Seite 126

19990401k Justering av hastighet för dynamisk grafGör på följande sätt för att justera hastigheten för dynamisk graf medan ritningen pågår.1. Aktivera

Seite 127

19990401kkkkk Användning av minnet för dynamisk grafVillkor och skärmdata för dynamisk graf kan lagras i ett speciellt minne för senareåterkallning. D

Seite 128

199904015-9 Grafritning av en rekursionsformelkkkkk Framställning av en siffertabell från en rekursionsformelBeskrivningDet går att mata in upp till t

Seite 129 - Fallande ordning

19990401Exempel Framställ en siffertabell från rekursion mellan tre termer såsomuttrycks av an+2 = an+1 + an, med ursprungstermer på a1 = 1, a2 = 1(Fi

Seite 130 - 3-2 Hantering av listdata

19990401kkkkk Grafritning av en rekursionsformel (1)BeskrivningEfter framställning av en siffertabell från en rekursionsformel kan du rita värdena på

Seite 131 - Hantering av listdata

19990401Exempel Framställ en siffertabell från rekursion mellan två termer såsomuttrycks av an+1 = 2an+1, med en ursprungsterm på a1 = 1 där n ändrasi

Seite 132

19990401kkkkk Grafritning av en rekursionsformel (2)BeskrivningDet följande beskriver framställning av en siffertabell från en rekursionsformel och ri

Seite 133

19990401Exempel Framställ en siffertabell från rekursion mellan två termer såsomuttrycks av an+1 = 2an+1, med en ursprungsterm på a1 = 1 där n ändrasi

Seite 134

19990401kkkkk WEB graf (konvergens, divergens)Beskrivningy = f(x) ritas genom att anta an+1 = y, an = x för en regression mellan två termer an+1 = f(

Seite 135

200101023InnehållKapitel 10 Datakommunikation10-1 Anslutning av två enheter... 10-1-110-2 An

Seite 136

19990401Exempel Rita en WEB graf för rekursionsformeln an+1 = –3(an)2 + 3an,bn+1 = 3bn + 0,2 och kontrollera om den är divergent ellet konvergent.Anvä

Seite 137

199904015-10-1Ändring av grafens utseende5-10 Ändring av grafens utseendekkkkk Ritning av en linjeBeskrivningSkissfunktionen gör det möjligt att rita

Seite 138 - 19990401

19990401Exempel Rita en linje som är tangent till punkten (2, 0) på grafen föry = x (x + 2)(x – 2).Använd följande tittfönsterinställningar.Xmin = –5,

Seite 139 - { )eb,gf,cc!/( } )

19990401kkkkk Inlägg av kommentarerBeskrivningDet går att lägga in kommentarer var som helst i en graf.Uppsättning1. Rita en graf.Tillvägagångssätt2.

Seite 140 - [ )c!-( ] )w

19990401Exempel Lägg in text i grafen för y = x (x + 2)(x – 2).Använd följande tittfönsterinställningar.Xmin = –5, Xmax = 5, Xscale = 1Ymin = –5, Ymax

Seite 141

19990401kkkkk HandritningBeskrivningDet går att använda pennalternativet för att själv rita på grafen.Uppsättning1. Rita en graf.Tillvägagångssätt2. T

Seite 142 - 5 för att utföra lista 1

19990401Exempel Använd pennan för att rita på grafen för y = x (x + 2)(x – 2).Använd följande tittfönsterinställningar.Xmin = –5, Xmax = 5, Xscale = 1

Seite 143 - Skiftning mellan listfiler

199904015-10-7Ändring av grafens utseendekkkkk Ändring av grafens bakgrundDet går att använda uppsättningsskärmen för att välja innehållet i ett bildm

Seite 144 - Ekvationsräkning

199904015-10-8Ändring av grafens utseendeRita den dynamiska grafen.(Y = X2 – 1)↓↑(Y = X2)↓↑(Y = X2 + 1)•Se “5-8-1 Dynamisk grafritning” för närmare de

Seite 145 - Simultana linjära ekvationer

199904015-11 Funktionsanalyskkkkk Avläsning av koordinater på en graflinjeBeskrivningSökningsfunktionen kan användas för att flytta pekaren längs en g

Seite 146

19990401Att lära känna enheten— Läs detta först!Angående detta instruktionshäfteu! x( )Det ovanstående anger att du ska trycka på ! och sedan x för at

Seite 147 - 4-2 Högregradsekvationer

19990401Exempel Avläs koordinaterna längs grafen för funktionen nedan.Y1 = x2 – 3Använd följande tittfönsterinställningar.Xmin = –5, Xmax = 5, Xscale

Seite 148

19990401kkkkk Visning av derivataBeskrivningFörutom att använda sökning för att uppvisa koordinater går det även att visa derivata vidden nuvarande pe

Seite 149 - 4-3 Lösningsräkning

19990401Exempel Avläs koordinater och derivata längs grafen för funktionen nedan.Y1 = x2 – 3Använd följande tittfönsterinställningar.Xmin = –5, Xmax =

Seite 150

19990401kkkkk Graf till tabellBeskrivningDet går att använda sökning för att avläsa koordinaterna i en graf och sedan lagra dem i ensiffertabell. Det

Seite 151 - Om fel uppstår

19990401Exempel Lagra i en tabell koordinaterna i närheten av skärningspunkterna vidX = 0 i de två graferna nedan och lagra sedan tabellinnehållet i l

Seite 152 - Grafritning

19990401kkkkk KoordinatavrundningBeskrivningDenna funktion avrundar koordinatvärden som uppvisas med hjälp av sökning.Uppsättning1. Rita en graf.Tillv

Seite 153 - 5-1 Grafexempel

19990401Exempel Använd koordinatavrundning och visa koordinaterna i närheten avskärningspunkterna för de två grafer som framställs av funktionernaneda

Seite 154

19990401kkkkk Beräkning av rotenBeskrivningDenna funktion erbjuder ett antal olika metoder att analysera grafer.Uppsättning1. Rita några grafer.Tillvä

Seite 155

19990401Exempel Rita grafen som visas nedan och beräkna roten av Y1.Y1 = x(x + 2)(x – 2)Använd följande tittfönsterinställningar.Xmin = –6.3, Xmax = 6

Seite 156

19990401kkkkk Att bestämma skärningspunkt för två graferBeskrivningGör på följande sätt för att räkna ut skärningspunkten för två grafer.Uppsättning1.

Seite 157

199904010-1-1Att lära känna enhetenuGraferSom regel visas grafoperationer på motstående sidormed de faktiska grafexemplen på höger sida. Du kanframstä

Seite 158

19990401Exempel Rita de två funktionerna nedan och bestäm skärningspunkten mellanY1 och Y2.Y1 = x + 1, Y2 = x2Använd följande tittfönsterinställninga

Seite 159 - TBL från huvudmenyn

19990401k Att bestämma koordinaterna för givna punkterBeskrivningFöljande metod används för att bestämma y-koordinat för en given x och x-koordinaten

Seite 160 - E 97 till 9,999999999E 97

19990401Exempel Rita de två funktionerna nedan och bestäm y-koordinat för x = 0,5 ochx-koordinat för y = 2,2 på graf Y2.Y1 = x + 1, Y2 = x(x + 2)(x –

Seite 161

19990401kkkkk Beräkning av integralvärdet för ett givet intervallBeskrivningGör på följande sätt för att erhålla integralvärden för ett givet interval

Seite 162

19990401Exempel Rita funktionen nedan och bestäm integralvärdet vid (–2, 0).Y1 = x(x + 2)(x – 2)Använd följande tittfönsterinställningar.Xmin = –6.3,

Seite 163 - Tillvägagångssätt

19990401kkkkk Grafanalys för koniska sektionerDet går att bestämma approximationer för följande analysresultat med koniskasektionsgrafer.• Fokus/spets

Seite 164 - Resultatskärm

19990401u Att beräkna, fokus, spets och latus rectum[G-SLV]-[Focus]/[Vertex]/[Length]Exempel Bestäm fokus, spets och latus rectum för parabelnX = (Y –

Seite 165

19990401u Att beräkna mittpunkt och radie [G-SLV]-[Center]/[Radius]Exempel Bestäm mittpunkt och radie för cirkeln(X + 2)2 + (Y + 1)2 = 22Använd följan

Seite 166

19990401i4(G-SLV)h(Y-Icpt)(Beräknar y-avskärning.)•Tryck på e för att beräkna den andra omgången x-/y-avskärningar. Tryck på d för attåtergå till den

Seite 167

19990401u Att rita och analysera asymptoter [G-SLV]-[Asympt]Exempel Rita asymptoterna för hyperbeln(X – 1)2(Y – 1)2–––––––– – –––––––– = 12222Använd

Seite 168

19990401Grundläggandeanvändning1-1 Tangenter1-2 Bildskärmen1-3 Inmatning och redigering av beräkningar1-4 Alternativmenyn (OPTN)1-5 Variabeldatamenyn

Seite 169

19990401KapitelStatistikgrafer ochberäkningarDetta kapitel beskriver inmatning av statistikdata i listor ochberäkning av medelvärde, maximivärde och a

Seite 170

19990401200101026-1 Före statistikräkningGå in i läget STAT från huvudmenyn och uppvisa statistikdatalistorna.Använd dessa listor för att mata in data

Seite 171 - 5-3 Att rita en graf

19990401k Ändring av grafparametrarGör på följande sätt för att specificera ritning/icke-ritning, graftyp och andra generellainställningar för var och

Seite 172

19990401• MärkestypDenna inställning gör det möjligt att ange formen på punkterna på grafen.u Att uppvisa skärmen för generell grafinställning [GRPH]-

Seite 173

199904012. Grafens ritnings/icke-ritningsstatus [GRPH]-[Select]Gör på följande sätt för att bestämma ritning (On) eller icke-ritning (Off) för varje g

Seite 174

199904016-2 Beräkning och grafritning av statistikdatamed en variabelData med en variabel innehåller blott en enskild variabel. Om du t.ex. beräknar s

Seite 175 - ''

19990401k Rutgraf och vispgraf för median (Box)Denna typ av graf gör det möjligt att se hur stort antal dataposter som grupperas inom ettspecifikt int

Seite 176

19990401k Normalfördelningskurva (N • Dis)Normalfördelningskurvan ritas med följande normalfördelningsfunktion.y =1(2 π) xσne–2xσn2(x–x)2XList anger l

Seite 177

19990401k Visning av räkneresultat av en ritad graf med en variabelStatistik med en variabel kan uttryckas som både grafer och parametervärden. När de

Seite 178

199904016-3-1Beräkning och grafritning av statistikdata med parade variabler6-3 Beräkning och grafritning av statistikdatamed parade variablerk Ritnin

Seite 179

199904011-1 Tangenter1-1-1TangenterREPLAYCOPYPASTE CAT/CALH-COPYPRGMListMati GY-350 Ch01Sw_0308.p65 05.3.11, 0:59 PM24

Seite 180

19990401Exempel Mata in de två datauppsättningarna nedan. Rita sedan datan på ettpunktdiagram och anslut punkterna för att framställa en xy linjegraf.

Seite 181

19990401k Ritning av en regressionsgrafBeskrivningGör på följande sätt för att mata in statistikdata med parade variabler, utföraregressionsräkning me

Seite 182

19990401Exempel Mata in de två datauppsättningarna nedan och rita datan på ettpunktdiagram. Utför sedan logaritmisk regression på datan för att visare

Seite 183

19990401kkkkk Val av regressionstypEfter ritning av statistikdata med parade variabler ska du trycka på 4(CALC). Sedan gårdet att använda funktionsmen

Seite 184

1999040120010102kkkkk Linjär regressionsgrafEn linjär regression använder metoden med minsta kvadrat för att rita en rak linje sompasserar nära så mån

Seite 185 - 5-6 Manuell grafritning

19990401kkkkk Kvadratisk/kubisk/kvartsregressionsgrafEn kvadratisk/kubisk/kvartsregressionsgraf representerar anslutning av datapunkterna på ettpunktd

Seite 186

19990401k Logaritmisk regressionsgrafLogaritmisk regression uttrycker y som en logaritmisk funktion av x. Standardformeln förlogaritmisk regression är

Seite 187

19990401kkkkk PotensregressionsgrafPotensregression uttrycker y som en proportion av potensen för x. Standardformel förpotensregression är y = a × xb,

Seite 188

19990401kkkkk Logistisk regressionsgrafLogistisk regression används lämpligtvis för tidsbaserade fenomen där det förekommer enkontinuerlig ökning till

Seite 189

19990401kkkkk Visning av räkneresultat av en ritad graf med parade variablerStatistik med parade variabler kan uttryckas som både grafer och parameter

Seite 190

19990401Sida Sida Sida Sida Sida Sida1-3-5Sida Sida Sida Sida Sida1-3-5 1-7-11-6-1 2-4-41-1-3 1-5-1 2-4-41-3-5 5-3-6 10-6-15-2-11-1-3 1-3-4 1-4-1 1-2-

Seite 191 - Användning av tabeller

1999040120010102kkkkk Ritning av flera graferDet går att rita mer än en graf på samma skärm genom att följa proceduren under “Ändringav grafparametrar

Seite 192

19990401k Överläggning av en funktionsgraf på en statistikgrafBeskrivningDet går att överlägga en statistikgraf med parade variabler med valfri typ av

Seite 193

19990401Exempel Mata in de två dataomgångarna nedan. Rita datan på ett punktdiagramoch överlägg sedan funktionsgrafen y = 2ln x.0,5, 1,2, 2,4, 4,0, 5,

Seite 194

199904016-4 Att utföra statistikräkningAll statistikräkning fram till denna punkt har utförts efter visning av en graf. Gör pånedanstående sätt för at

Seite 195

19990401kkkkk Statistikräkning med en variabelI de tidigare exemplen, från “Punkter för normal sannolikhet” och “Histogram(stapeldiagram)” till “Linje

Seite 196

19990401k RegressionsräkningI förklaringarna från “Linjär regressionsgraf” till “Logistisk regressionsgraf” visades resultatenav regressionsräkning ef

Seite 197

19990401k Beräkning av uppskattade värden ( , )Efter ritning av en regressionsgraf i läget STAT går det att använda läget RUN • MAT för attberäkna u

Seite 198

19990401k Beräkning av normal sannolikhetsfördelningLäget RUN • MAT kan användas för att beräkna normal sannolikhetsfördelning för statistikmed en var

Seite 199

199904011. Mata in längddata i lista 1 och frekvensdata i lista 2.2. Utför statistikräkning med en variabel.*12(CALC)e(Set)1(LIST)bwc2(LIST)cwi2(CALC)

Seite 200

19990401k Grafritning av normala sannolikhetsfördelningBeskrivningDet går att rita en graf över normal sannolikhetsfördelning med funktionen för manue

Seite 201

199904011-1-3Tangenterkkkkk TangentmarkeringarMånga av räknarens tangenter kan utföra mer än en funktion. Funktionerna är markerademed olika färger på

Seite 202

19990401Exempel Rita den normala sannolikhetsgrafen P (0,5).Procedur1 m RUN • MAT2 K6(g)6(g)2(SKTCH)b(Cls)w2(SKTCH)e(GRPH)b(Y=)3 K6(g)1(PROB)f(P()a.fw

Seite 203

Datorstyrtalgebrasystem ochövningsläge(Endast ALGEBRA FX 2.0 PLUS)7-1 Användning av CAS (datorstyrt algebrasystem)7-2 Algebraläget7-3 Övningsläget7-4

Seite 204

200101027-1-1Användning av CAS (datorstyrt algebrasystem)7-1 Användning av CAS(datorstyrt algebrasystem)Uppvisa huvudmenyn och välj ikonen CAS för att

Seite 205

20010102Använd markörtangenterna för att rulla skärmen om resultatet inte ryms på skärmen.k Inmatning av listdataLista: {element, element, ..., eleme

Seite 206

200101027-1-3Användning av CAS (datorstyrt algebrasystem)k Inmatning av vektordataVektor: [komponent, komponent, ..., komponent]•Komponenter bör avski

Seite 207 - Dynamisk grafritning

20010102kkkkk Manuell inmatning av formler och parametrarDet går att kombinera funktionsmenyer med tangenterna K och J för att mata in formleroch par

Seite 208

200101027-1-5Användning av CAS (datorstyrt algebrasystem)Exempel Tilldela M till rad 1, spalt 2 hos variabel A när den är tilldelad matrisenah(M)aav(A

Seite 209

20010102k Funktionsminne och grafminneFunktionsminnet medger lagring av funktioner för senare återkallning.Grafminnet medger lagring av grafer. Tryck

Seite 210

20010102k Svarsminne (Ans) och kontinuerlig beräkningSvarsminnet och kontinuerlig beräkning kan användas på samma sätt som vid normalberäkning. I alg

Seite 211

20010102Poster på uppsättningsskärmen (SET UP)uuuuuAngle ... Specificering av enhet för vinkelmätning• {Deg}/{Rad} ... {grader}/{radianer}uuuuuAnswer

Seite 212

199904011-2-1Bildskärmen1-2 Bildskärmenk Val av ikonerDetta avsnitt beskriver hur du väljer en ikon på huvudmenyn för att gå in i det önskade läget.uu

Seite 213 - 2, an+1, an, n

200101027-1-9Användning av CAS (datorstyrt algebrasystem)u Att lagra en beräkningshistoria i lösningsminnet (Save)Uppvisa grundskärmen för lösningsmin

Seite 214 - 1)bwgwbwbwi

200101027-1-10Användning av CAS (datorstyrt algebrasystem)u Uppvisning av lösningsminnet innehåll (Display Memory)Uppvisa grundskärmen för lösningsmin

Seite 215

200101027-1-11Användning av CAS (datorstyrt algebrasystem)Kommandoreferens för algebraFöljande förkortningar används i detta avsnitt.• Exp ... Uttryck

Seite 216

20010102u solveFunktion: Löser en ekvation.Syntax: solve( Eq [,variabel] [ ) ]solve( {Eq-1,..., Eq-n}, {variabel-1,...,variabel-n} [ ) ]Exempel Lös AX

Seite 217

200101027-1-13Användning av CAS (datorstyrt algebrasystem)u trigToExp (trigToE)Funktion: Förvandlar en trigonometrisk eller hyperbolisk funktion till

Seite 218 - 1)bwgwbwi

20010102u combine (combin)Funktion: Adderar och reducerar rationella uttryck.Syntax: combine( {Exp/Eq/Ineq/List/Mat/Vect} [ ) ]Exempel Reducera bråkta

Seite 219

20010102u cExpand (cExpnd)Funktion: Utvidgar den x:e roten hos imaginära tal.Syntax: cExpand( {Exp/Eq/Ineq/List/Mat/Vect} [ ) ]Exempel Utvidga talet

Seite 220 - 1=)-d2(an)x+d2(an)w

20010102u diffFunktion: Differentierar ett uttryck.Syntax: diff( {Exp/List} [, variabel, ordning, derivata] [ ) ]diff( {Exp/List}, variabel [, ordning

Seite 221

20010102u ΣFunktion: Beräknar en summa.Syntax: Σ( {Exp/List}, variabel, startvärde, slutvärde [ ) ]Exempel Beräkna summan då värdet av X in X2 ändras

Seite 222 - Ändring av grafens utseende

20010102u tanLine (tanLin)Funktion: Returnerar uttrycket för en tangentlinje.Syntax: tanLine( {Exp/List}, variabel, variabelvärde vid tangentpunkt [ )

Seite 223

INNAN RÄKNAREN ANVÄNDSFÖR FÖRSTA GÅNGEN...Denna räknare innehåller inga huvudbatterier vid inköpet. Var noga med att utföra följandeprocedur för att s

Seite 224

19990401Ikon Lägesnamn InnebördGRaPH-TaBLe Använd detta läge för att lagra funktioner, framställa en(graf • tabell) siffertabell över olika lösningar

Seite 225

20010102u lcmFunktion: Erhåller den minsta gemensamma multipeln av två uttryck.Syntax: lcm( {Exp/List}, {Exp/List} [ ) ]Exempel Erhåll den minsta geme

Seite 226

20010102u exchange (exchng)Funktion: Kastar om den högra och vänstra sidans uttryck.Syntax: exchange( {Eq/Ineq/List} [ ) ]Exempel Kasta om den vänstra

Seite 227

20010102u absExpand (absExp)Funktion: Delar ett uttryck innehållande ett absolut värde i två olika uttryck.Syntax: absExpand( {Eq/Ineq} [ ) ]Exempel

Seite 228

200101027-1-22Användning av CAS (datorstyrt algebrasystem)*1Om du t.ex. inleder med minnena A, B, C ochD och sedan raderar minne A och B kommerskärmen

Seite 229 - Funktionsanalys

20010102k Kommandon för listräkning [OPTN]-[LIST]u DimFunktion: Returnerar måttet för en lista.Syntax: Dim ListExempel Bestäm måttet för listan {1, 2,

Seite 230

200101027-1-24Användning av CAS (datorstyrt algebrasystem)u MaxFunktion: Returnerar maximivärdet för ett uttryck eller elementen i en lista.Syntax: Ma

Seite 231

20010102Exempel Bestäm medelvärdet av elementen i listan {1, 2, 3} när derasfrekvenser är {3, 2, 1}K1(LIST)b(CALC)e(Mean)!*( { )b,c,d!/( } ),!*( { )d,

Seite 232

20010102u ProdFunktion: Returnerar produkten av elementen i en lista.Syntax: Prod ListListan får enbart innehålla värden eller matematiska uttryck. Ek

Seite 233

20010102u A ListFunktion: Returnerar en lista vars element utgör skillnader mellan elementen i en annanlista.Syntax: AAAAA List ListListan får enbart

Seite 234

20010102u SeqFunktion: Framställer en lista i enlighet med ett uttryck för sifferfrekvens.Syntax: Seq( Exp, variabel, startvärde, slutvärde, [inkremen

Seite 235

19990401kkkkk Angående funktionsmenynAnvänd funktionstangenterna (1 till 6) för att tillgå menyerna och kommandona imenystapeln längs skärmens undersi

Seite 236

20010102u SortAFunktion: Sorterar elementen i en lista i stigande ordning.Syntax: SortA( List [ ) ]Listan får enbart innehålla värden eller matematisk

Seite 237

20010102u List→Mat (L→Mat)Funktion: Omvandlar listor till en matris.Syntax: List→Mat( List [ , ... ,List ] [ ) ]Exempel Omvandla listan {3, 5} och lis

Seite 238

20010102k Kommandon för matrisräkning [OPTN]-[MAT]u DimFunktion: Returnerar måttet för en matris.Syntax: Dim MatExempel Bestäm måttet för matrisen ned

Seite 239

20010102u EigVcFunktion: Returnerar egenvektorn för en matris.Syntax: EigVc MatExempel Bestäm egenvektorn för matrisen nedan3413K2(MAT)b(CALC)e(EigVc)

Seite 240

20010102u RrefFunktion: Returnerar den reducerade radgrupperingsformen för en matris.Syntax: Rref MatExempel Bestäm den reducerade radgrupperingsforme

Seite 241

20010102u LUFunktion: Returnerar undre/övre lösning för en matris.Syntax: LU( Mat, undre minne, övre minne)Exempel Bestäm den undre/övre lösningen för

Seite 242

20010102u Augment (Augmnt)Funktion: Kombinerar två matriser.Syntax: Augment( Mat, Mat [ ) ]Exempel Kombinera de två matriserna nedan12 5634 7 8K2(MAT)

Seite 243

20010102Exempel Skapa en matris på 2 × 3, varav samtliga uppgifter är XK2(MAT)c(CREATE)e(Fill)v,c,dw XXXXXXu SubMatFunktion: Drar ut en specifik del a

Seite 244

20010102u DiagFunktion: Drar ut de diagonala elementen i en matris.Syntax: Diag MatExempel Dra ut de diagonala elementen i matrisen nedan1234K2(MAT)c(

Seite 245

20010102u SwapFunktion: Kastar om två rader i en matris.Syntax: Swap Mat, radnummer 1, radnummer 2Exempel Byt plats för rad 1 och rad 2 i följande mat

Seite 246

19990401kkkkk Normal visningRäknaren visar vanligtvis värden med upp till 10 siffror. Värden som överskrider denna gränsomvandlas till och uppvisas au

Seite 247

20010102u Row+Funktion: Adderar en rad i en matris till en annan rad.Syntax: Row+( Mat, radnummer 1, radnummer 2 [ ) ]Exempel Addera rad 1 i matrisen

Seite 248

20010102k Kommandon för vektorräkning [OPTN]-[VECT]u DimFunktion: Returnerar måttet för en vektor.Syntax: Dim VectExempel Bestäm måttet för vektorn (1

Seite 249

20010102u UnitVFunktion: Normaliserar en vektor.Syntax: UnitV VectExempel Normalisera vektor (1 2 3)K3(VECT)b(CALC)f(UnitV)!+( [ )b,c,d!-( ] )wu Angle

Seite 250 - Statistikgrafer och

20010102u Vect→List (V→List)Funktion: Omvandlar en vektor till en lista.Syntax: Vect→List VectExempel Omvandla vektor (3 2) till en listaK3(VECT)d(VEC

Seite 251 - Före statistikräkning

199904017-2 AlgebralägetLäget CAS ger dig automatiskt enbart slutresultatet. Algebraläget, å andra sidan, ger digdelresultat vid ett antal steg längs

Seite 252

199904017-3 ÖvningslägetVälj ikonen TUTOR på huvudmenyn för att gå in i övningsläget.k Övningsläget flöde1. Specificera uttryckstyp.2. Definiera uttr

Seite 253

19990401Följande formler är tillgängliga för varje uttryckstyp.Linear Equation — 6 typer• AX = B • X + A = B• AX + B = C • AX + B = CX + D• A(BX + C)

Seite 254

19990401k Att definiera uttrycketI detta steg ska du specificera koefficienter och definiera uttrycket. En av följande metoderkan väljas för att speci

Seite 255

19990401k Specificering av lösningslägeEtt av följande lösningslägen kan väljas för det visade uttrycket.•{VRFY} ... {Bekräftelseläge}I detta läge k

Seite 256 - 20020401

199904017-3-5ÖvningslägetDu kan trycka på 4(MANU) för att ändra det till manuella läget eller på 5(AUTO) för attändra till det automatiska läget.Exemp

Seite 257 - (2 π) xσ

19990401kkkkk Speciella visningsformatRäknaren använder sig av speciella visningsformat för att ange bråktal, hexadecimalavärden och värden för grader

Seite 258

199904017-3-6Övningslägetk Manuellt lägeTryck på 5(MANU) för att gå in i det manuella läget.Liksom i algebraläget delas skärmen upp i en inmatningsyt

Seite 259

19990401200101027-3-7ÖvningslägetExempel 4X2 = 16True (X = 2, X = – 2)Förutom “TRUE” (sant) kan även meddelandena nedan dyka upp som resultat avbekräf

Seite 260

19990401200101027-3-8Övningslägetk Automatiskt lägeTryck på 6(AUTO) för att gå in i det automatiska läget.I läget för simultanekvationer måste du ock

Seite 261

19990401 ∫ab f(x)dx = F(b) – F(a)7-4-1Att observera angående algebrasystem7-4 Att observera angående algebrasystem•Det ursprungliga uttrycket kvarblir

Seite 262

19990401Programmering8-1 Grundläggande programmeringssteg8-2 Funktionstangenter i programläget8-3 Redigering av programinnehåll8-4 Filhantering8-5 Kom

Seite 263

199904018-1 Grundläggande programmeringsstegBeskrivningKommandon och beräkningar verkställs i ordningsföljd, på samma sätt som vid manuellberäkning av

Seite 264

19990401Exempel 1 Beräkna yta (cm2) och volym (cm3) för tre reguljära oktaedrar närlängden för en sida är 7, 10 respektive 15 cmLagra beräkningsforme

Seite 265 - 2001010220020401

199904018-2 Funktionstangenter i programläget•{NEW} ... {nytt program}u Vid registrering av ett filnamn•{RUN}/{BASE} ... programinmatning för {allmän

Seite 266

19990401u Vid inmatning av ett program —— 2(BASE)*1•{JUMP}/{SRC}•{d~o} ... inmatning av {decimalt}/{hexadecimalt}/{binärt}/{oktalt} värde•{LOG} ... {l

Seite 267

199904018-3-1Redigering av programinnehåll8-3 Redigering av programinnehållk Avlusning av programEtt problem som gör att ett program inte körs på rätt

Seite 268

199904011-3 Inmatning och redigering av beräkningarkkkkk Inmatning av beräkningarTryck först på A för att tömma skärmen innan inmatning startas. Mata

Seite 269

19990401k Användning av ett existerande program för att skapa ett nytt programIbland går det att mata in ett nytt program genom att använda ett existe

Seite 270

199904018-3-3Redigering av programinnehållRedigera nu OCTA för att framställa programmet TETRA.1. Redigera programnamnet.6(g)2(REN)ATETRAw2. Redigera

Seite 271

199904018-3-4Redigering av programinnehållk Datasökning inuti ett programExempel Sök efter bokstaven “A” i programmet OCTA1. Återkalla programmet.2. T

Seite 272

199904018-4-1Filhantering8-4 Filhanteringk Sökning efter en filu Filsökning via det första tecknetExempel Använd sökning via det första tecknet för at

Seite 273 - Att utföra statistikräkning

199904018-4-2Filhanteringkkkkk Redigering av filnamnExempel Ändra namnet på en fil från TRIANGLE till ANGLE1. Uppvisa programlistan på skärmen, använd

Seite 274

199904018-4-3Filhanteringu Att radera alla program1. Uppvisa programlistan på skärmen och tryck på 5(DEL·A).2. Tryck på w(Yes) för att radera alla pro

Seite 275

199904018-4-4Filhantering3. Tryck på w för att registrera filnamnet och lösenordet. Mata sedan in själva innehålleti programmet.4. Tryck efter inmatni

Seite 276

199904018-5-1Kommandoreferens8-5 Kommandoreferensk KommandoindexBreak ...

Seite 277

199904018-5-2KommandoreferensFöljande konvenanser används i detta avsnitt för att beskriva olika kommandon.Felstilstext... Faktiska k

Seite 278

199904018-5-3Kommandoreferens^^^^^ (Resultatkommando)Funktion: Visar ett delsresultat under programkörning.Beskrivning:•Detta kommando stoppar program

Seite 279

19990401u Att radera ett stegExempel Ändra 369 × × 2 till 369 × 2Adgj**cddDu Att infoga ett stegExempel Ändra 2,362 till sin2,362Ac.dgxdddddsu Att änd

Seite 280

19990401If <villkor>_:^Then <sats> _:^<sats>sifferuttryck_:^ Else <sats> _:^<sats> _:^ IfEndk Programkommandon (

Seite 281 - (Endast ALGEBRA FX 2.0 PLUS)

199904018-5-5KommandoreferensBeskrivning:•Grundläggande stegvärde är 1.• Om du gör startvärdet mindre än slutvärdet och specificerar ett positivt steg

Seite 282 - (datorstyrt algebrasystem)

199904018-5-6KommandoreferensWhile~WhileEndFunktion: Detta kommando repeterar specifika kommandon så länge dess villkor är sant(ej noll).Syntax:Parame

Seite 283

199904018-5-7KommandoreferensProgFunktion: Detta kommando specificerar körning av ett annat program som subrutin. I lägetRUN • MAT kör kommandot ett n

Seite 284

199904018-5-8KommandoreferensReturnFunktion: Detta kommando återvänder från en subrutin.Syntax: ReturnBeskrivning:Körning av kommandot Return i ett hu

Seite 285

199904018-5-9Kommandoreferensk Hoppkommandon (JUMP)DszFunktion: Detta kommando utgör en hoppräkning som minskar kontrollvariabelns värdemed 1 och seda

Seite 286

199904018-5-10KommandoreferensGoto~LblFunktion: Detta kommando utför ett ovillkorligt hopp till ett specifikt ställe.Syntax: Goto <märkesnamn> ~

Seite 287

19990401IszFunktion: Detta kommando utgör en hoppräkning som ökar kontrollvariabelns värde med 1och sedan hoppar om variabelns nuvarande värde är noll

Seite 288

199904018-5-12KommandoreferensClrTextFunktion: Detta kommando tömmer textskärmen.Syntax: ClrTextBeskrivning: Kommandot raderar texten på skärmen under

Seite 289

199904018-5-13KommandoreferensDrawFTG-Con, DrawFTG-Plt Inga parametrarFunktion: Detta kommando använderna värdena i en framställd tabell för att rita

Seite 290

19990401kkkkk Användning av repeteringsminnetDen senast utförda beräkningen lagras alltid i repeteringsminnet. Du kan återkalla innehålleti detta med

Seite 291

199904018-5-14KommandoreferensDrawRΣ-Con, DrawRΣ-Plt Inga parametrarFunktion: Dessa kommandon använder värden i en framställd tabell för att rita ettr

Seite 292 - Kommandoreferens för algebra

199904018-5-15Kommandoreferensk Inmatning/resultatkommandon (I/O)GetkeyFunktion: Detv∞Pkommando returnerar koden som motsvarar den senast intrycktatan

Seite 293

199904018-5-16KommandoreferensLocateFunktion: Detta kommando visar alfanumeriska tecken vid ett specifikt ställe påtextskärmen.Syntax: Locate <spal

Seite 294

199904018-5-17KommandoreferensReceive ( / Send (Funktion: Detta kommando mottager data från och sänder data till en ansluten enhet.Syntax: Receive (&l

Seite 295

199904018-5-18Kommandoreferensk Relationsoperatörer för villkorligt hopp (REL)=, GGGGG, >, <, ≥, ≤Funktion: Dessa relationsoperatörer används i

Seite 296

199904018-6 Användning av beräkningsfunktioner iprogramk TextvisningDet går att inkludera text i ett program genom att innesluta den med citationsteck

Seite 297

19990401u Att beräkna skalär multiplikation (`````Row)Exempel 2 Beräkna skalär multiplikation för rad 2 i matrisen i Exempel 1 genomatt multiplicera m

Seite 298

19990401u Att addera två rader (Row+)Exempel 4 Addera rad 2 till rad 3 i matrisen i Exempel 1Följande syntax gäller för användning i detta program.Row

Seite 299

199904018-6-4Användning av beräkningsfunktioner i programu Syntax för övriga graffunktioner• V-WindowView Window <Xmin>, <Xmax>, <Xscal

Seite 300

19990401kkkkk Användning av dynamiska graffunktioner i ett programAnvändning av dynamiska graffunktioner i ett program möjliggör upprepade dynamiskagr

Seite 301

199904011-3-4Inmatning och redigering av beräkningark Att korrigera den ursprungliga beräkningenExempel 14 ÷ 0 × 2,3 matades in av misstag istället fö

Seite 302

19990401kkkkk Användning av tabell & graffunktioner i ett programFunktionerna för tabell & graf i ett program kan framställa siffertabeller oc

Seite 303

19990401kkkkk Användning av tabell & graffunktioner för rekursion i ett programInförliva tabell & graffunktioner för rekursion i ett program f

Seite 304

19990401ProgramexempelView Window 0, 1, 1, –0.2, 1, 1_1an+1 Type_23”–3an2 + 3an” → an+1_0 → R Start_6 → REnd_0.01 → a0_0.01 → an Start_8DispR-Tbl^09Dr

Seite 305

19990401kkkkk Användning av funktionen för lösningsräkning i ett programFöljande syntax gäller för användning av lösningsfunktionen i ett program.Solv

Seite 306

19990401Grafvillkoren som krävs beror på graftyp. Se “Ändring av grafparametrar” (sidan 6-1-2).•Det följande är en typisk specificering av grafvillkor

Seite 307

19990401•Det följande är en typisk specificering av grafvillkor för en sinusregressionsgraf.S-Gph1 DrawOn, Sinusoidal, List 1, List 2 _•Det följande ä

Seite 308

19990401• Statistikräkning med parade variabler12-Variable List 1, List 2, List 3Frekvensdata (Frequency)y-axeldata (YList)x-axeldata (XList) 14gc• St

Seite 309

199904018-7-1Kommandolista för programläget8-7 Kommandolista för programlägetG_SelOn_G_SelOff_Y=TYPEr=TYPEParamTYPEX=cTYPEY>TypeY<TypeY≥TypeY≤Ty

Seite 310

19990401Nivå 1V-WINFACTSTATNivå 2XminXmaxXscaleXdotYminYmaxYscaleT minT maxT ptchR-XminR-XmaxR-XsclR-XdotR-YminR-YmaxR-YsclR-TminR-TmaxR-TpchXfa

Seite 311

19990401Nivå 1d~oLOGDISPNivå 2dhboNegNotandorxorxnor'Dec'Hex'Bin'OctNivå 3KommandodhboNeg_Not_andorxorxnor'Dec'Hex'

Seite 312

199904013. Tryck på u1(COPY) för att kopiera den framhävda texten till klippbordet och lämnaläget för specificering av kopieringsomfång.Tryck på iom d

Seite 313

199904018-8-1ProgrambibliotekBeskrivningDetta program dividerar kontinuerligt ett naturligt tal med faktorer tills alla dess primfaktorerframställs.Sy

Seite 314

199904018-8-2ProgrambibliotekegcwwwwwGY-350 Ch08(Sw)/P.351~ 05.3.11, 1:23 PM382

Seite 315

19990401BeskrivningEfter inmatning av sekvenstermerna 1, 2 och 3 bestämmer detta program huruvida det är enaritmetisk sekvens eller geometrisk sekvens

Seite 316

199904018-8-4ProgrambibliotekExempel 1 Exempel 2fwbawbfwfwbawcawGY-350 Ch08(Sw)/P.351~ 05.3.11, 1:23 PM384

Seite 317

199904018-8-5ProgrambibliotekBeskrivningDetta program visar en siffertabell över följande värden baserat på inmatning av fokusar fören ellips, summan

Seite 318

199904018-8-6Programbibliotekwbawbwwuad19991201GY-350 Ch08(Sw)/P.351~ 05.3.11, 1:23 PM386

Seite 319

19990401BeskrivningDetta program ritar en vinkel vid koordinaten som definieras av en inmatad toppunkt (spets)och roterar sedan till specificerad vink

Seite 320

199904018-8-8Programbibliotekdwfcdewwfcdewwfcdefcdewwdawww19991201GY-350 Ch08(Sw)/P.351~ 05.3.11, 1:23 PM388

Seite 321

19990401BeskrivningDetta program beräknar de inre vinklarna och ytan hos en triangel såsom definierat avinmatade koordinater för vinklarna A, B och C.

Seite 322

199904018-8-10Programbibliotekbawawbwawaw9dwGY-350 Ch08(Sw)/P.351~ 05.3.11, 1:23 PM390

Seite 323

19990401Exempel 2 Användning av katalogen för att mata in kommandot ProgAu4(CAT/CAL)6(g)6(g)5(P)I(Prog)Ett tryck på i eller !i (QUIT) stänger kataloge

Seite 324 - Algebraläget

19990401KapitelSysteminställningsmenyAnvänd systeminställningsmenyn för att titta påsysteminformation och utföra diverse systeminställningar.Systemins

Seite 325 - Övningsläget

199904019-1-1Användning av systeminställningsmenyn9-1 Användning av systeminställningsmenynGå in i läget SYSTEM från huvudmenyn för att visa följande

Seite 326

199904019-2 MinnesoperationerAnvänd posten Mem (Memory Usage) för att granska nuvarande minnesstatus och raderautvalda data i minnet.Uppvisa grundskär

Seite 327

19990401200101029-2-2Minnesoperationer• Att titta på information om minnesbrukAnvänd f och c för att flytta framhävningen och titta på hur stor minnes

Seite 328

199904019-3 Systeminställningarkkkkk KontrastjusteringAnvänd posten (Contrast) för att justera skärmkontrasten.Uppvisa grundskärmen för systeminstäl

Seite 329

1999040120020401kkkkk Inställning av systemspråkAnvänd posten Lang för att välja språket som ska användas på skärmen. Det går också attanvända tillägg

Seite 330

199904019-4 Nollställning1. Uppvisa grundskärmen för systeminställning och tryck på 5(Reset) för att visamenyskärmen för nollställning.• 1(S/U) ... {u

Seite 331

199904019-5-1Lås för övningsläget (Tutorial)9-5 Lås för övningsläget (Tutorial)(Endast ALGEBRA FX 2.0 PLUS)Det går att temporärt slå av övningsläget (

Seite 332

19990401DatakommunikationDetta kapitel beskriver överföring av program mellan tvågrafiska räknare från CASIO med hjälp av den medföljandeanslutningska

Seite 333

199904012001100110-1-1Anslutning av två enheter10-1 Anslutning av två enheterDet följande beskriver anslutning av två grafiska räknare med kabeln som

Seite 334 - Programmering

5. Tryck på m.• Om huvudmenyn som visas till höger ej dyker upp påskärmen ska du trycka in knappen P på räknarensbaksida för att utföra nollställning

Seite 335

199904011-4 Alternativmenyn (OPTN)Alternativmenyn ger dig tillgång till vetenskapliga funktioner och egenskaper som ej ärmarkerade på tangentbordet. I

Seite 336

1999040110-2 Anslutning till en CASIO etikettskrivareDen medföljande kabeln kan även användas för att ansluta en CASIO etikettskrivare förutskrift av

Seite 337

1999040110-3 Anslutning till en persondatorFör att kunna överföra data och skärmbilder mellan enheten och en persondator måste duinförskaffa den separ

Seite 338 - till höger om

1999040110-4 Att utföra datakommunikationGå in i läget LINK från huvudmenyn. Följande huvudmeny för datakommunikation visas påskärmen.•{TRNS}/{Recv} .

Seite 339 - Redigering av programinnehåll

19990401Sändande enhetUppvisa huvudmenyn för datakommunikation och tryck på 1(TRNS) för att ställa enheten isändningsläge.Tryck på siffertangenten som

Seite 340

19990401uAtt verkställa sändningEfter val av dataposter att sända ska du trycka på 6(Trns). Ett meddelande som ber dig attbekräfta sändningen visas.•

Seite 341

19990401u Att sända reservdataDenna operation medger sändning av allt minneinnehåll, inklusive lägesinställningarna.Uppvisa valmenyn för datatyp som s

Seite 342

1999040110-5 Att observera angående datakommunikationFöljande typer av dataposter kan sändas.Datapost InnehållÖverskrivnings- Lösenords-kontroll*1kont

Seite 343 - 8-4 Filhantering

1999040110-5-2Att observera angående datakommunikation20010102• 1(YES) ... {ersätter mottagarenhetens existerande data med nya data}• 6(NO) ... {hoppa

Seite 344

1999040110-6 Sändning av en skärmbildGör på följande sätt för att sända en kopia av bildskärmen direkt till en ansluten dator (ellerCASIO etikettskriv

Seite 345

19990401uuuuu Att sända en lagrad skärmbild till en dator eller CASIO etikettskrivare1. Anslut enheten till en dator (eller CASIO etikettskrivare). Ut

Seite 346

19990401Följande funktionsmenyer visas under andra förhållanden.u Alternativmenyn när ett siffertabellvärde visas i läget GRPH • TBL ellerRECUR•{LMEM}

Seite 347 - 8-5 Kommandoreferens

1999040110-7-1Tilläggsprogram10-7 TilläggsprogramDenna räknare gör det möjligt att installera separata tillämpningsprogram och andramjukvaror för att

Seite 348

1999040110-8-1Minnesläget (MEMORY)10-8 Minnesläget (MEMORY)Denna räknare har två separata minnesområden: ett “arbetsområde” och ett“förvaringsområde”.

Seite 349

19990401u Att lagra en programfil i förvaringsområdet1. Uppvisa grundskärmen för läget MEMORY och tryck på 1(PROG).• Detta visar en lista över program

Seite 350

19990401u Att ladda en programfil från förvaringsområdet1. Uppvisa grundskärmen för läget MEMORY och tryck på 1(PROG).2. Tryck på 6(STRG).•Detta visa

Seite 351

19990401k Radering av programfilerGör på följande sätt för att radera enskilda filer eller samtliga filer i arbetsområdet ochförvaringsområdet.u Att r

Seite 352

19990401u Att radera alla programfiler i förvaringsområdet1. Uppvisa grundskärmen för läget MEMORY och tryck på 1(PROG).2. Tryck på 6(STRG).•Detta vis

Seite 353

19990401u Att söka efter en programfil i förvaringssområdetExempel Leta upp alla programfiler i förvaringsområdet vars namn inleds medbokstaven “S”1.

Seite 354

19990401k Kopiering av datan i arbetsområdetDet går att göra en reservkopia av all data i arbetsområdet och lagra det i förvaringsområdet.Denna data k

Seite 355

19990401u Att återföra reservdata till arbetsområdet1. Uppvisa grundskärmen för läget MEMORY och tryck på 2(BACK).•Skärmen som dyker upp visar om det

Seite 356

19990401k Optimering av förvaringsområdetFörvaringsområdets minne kan bli splittrat och osammanhängande efter upprepad lagringoch laddning. Detta gör

Seite 357

199904011-5 Variabeldatamenyn (VARS)Återkalla variabeldata genom att trycka på J för att uppvisa variabeldatamenyn.{V-WIN}/{FACT}/{STAT}/{GRPH}/{DYNA}

Seite 358

19990401Bilaga1 Felmeddelanden2Inmatningsomfång3Tekniska data4Index5Tangentindex6Knappen P (när enheten låses)7 StrömförsörjningαGY-350/Appen SW_0308.

Seite 359

19990401Innebörd•Ogiltig syntax• Försök att mata in ett ogiltigtkommando•Räkneresultatet överskridervisningsomfånget.•Beräkningen ligger utanförinmatn

Seite 360

19990401InnebördMeddelande Åtgärdα-1-2FelmeddelandenMemoryERRORArgumentERRORDimensionERRORRange ERRORConditionERRORNon-RealERROR•En operation eller la

Seite 361

19990401α-1-3FelmeddelandenInnebördMeddelande ÅtgärdComplexNumber In ListComplexNumber InMatrixCan’t Solve!Adjust InitialValue OrBounds. ThenTry Again

Seite 362

19990401α-1-4FelmeddelandenInnebördMeddelande ÅtgärdDownloadERRORModelMismatchOverflowERROR *DomainERROR *•Datakommunikationskabelnkopplas ur under in

Seite 363 - / Send (

19990401α-2-1Inmatningsomfång2 Inmatningsomfångsinxcosxtanxsin–1xcos–1xtan–1xsinhxcoshxtanhxsinh–1xcosh–1xtanh–1xlogxInx10xexxx21/x3xx!nPrnCrI regel ä

Seite 364

19990401α-2-2InmatningsomfångPol (x, y)Rec(r ,θ)° ’ ”←° ’ ”^(xy)xyab/c15 siffror"""""I regel ärexaktheten±1 vid den10:e siff

Seite 365 - Rader som ska kastas om

19990401α-2-3InmatningsomfångFunktionRäkningmed binära,oktala,decimala,hexadecimalatalInmatningsomfångVärden faller inom följande omfång efter omvandl

Seite 366

19990401α-3-1Tekniska data3Tekniska dataVariabler: 28Beräkningsomfång:±1 × 10–99 till ±9,999999999 × 1099 och 0. Interna operationer använder en 15-si

Seite 367 - Radnummer att addera

19990401α-3-2Tekniska dataDatakommunikationMetod: Start-stopp (asynkron), halvduplexÖverföringshastighet (BPS): 38400 bitar/sekund (normal) 9600 bitar

Seite 368

19990401u STAT — Återkallning av statistikdata• {n} … {antal data}• {X} …{x-data för en variabel, parade variabler}•{ooooo}/{Σx}/{Σx2}/{xσn}/{xσn–1}/{

Seite 369

1999040120010102α-4-1Index4 IndexSymbolen∑ beräkningar ... 2-5-10AList ...

Seite 370

1999040120010102α-4-2IndexFel ... 2-1-5Felmeddelanden ...α-1-1Filnamn, re

Seite 371

1999040120010102α-4-3IndexKoordinatomvandling ... 2-4-2, 2-4-8Kopiering av datan ... 10-8-7Kopiering av en regression

Seite 372

1999040120010102α-4-4IndexOOktala tal, räkning ... 2-7-1Olikhet ... 5-3-2Omvandli

Seite 373 - Ursprungligt uppskattat värde

1999040120010102α-4-5IndexSkissfunktion ... 5-10-1Skärmbild, lagring ... 10-6-1Skärmbild, sändn

Seite 374

1999040120010102α-4-6IndexÖÖverskrivningsgraf ... 5-6-5Övningsläget ... 7-3-1GY-350/IndexSW

Seite 375 - -axeldata (XList)

1999040120010102α-4-7IndexCAS, ALGEBRA, TUTORKommandoindex∫...7-1-16Σ ...

Seite 376

1999040120010102EigVc ... 7-1-32EigVl ... 7-1-32Fill

Seite 377 - RUN Program

19990401PRGM kommandoindexBreak ... 8-5-6ClrGraph ... 8-5-11ClrLis

Seite 378 - Tangent [CTRL] [F3] (SET UP)

19990401α-5-1Tangentindex5TangentindexH-COPY6aTangentPrimär funktion Tillsammans med uTillsammans medTangentPrimär funktion Tillsammans medTillsammans

Seite 379 - BASE Program

19990401u GRPH — Återkallning av graffunktioner•{Yn}/{rn}... {rektangulär koordinat eller olikhetsfunktion}/{polär koordinatfunktion}•{Xtn}/{Ytn}...

Seite 380 - 8-8 Programbibliotek

19990401α-5-2TangentindexHxTangentPrimär funktion Tillsammans med !Tillsammans medaeFlyttar markören åt höger. Rullar skärmen. Tryck på woch sedan den

Seite 381

19990401α-5-3TangentindexTangentPrimär funktion Tillsammans med !Tillsammans medaINSDRaderar tecknet vid nuvarande markörposition.Medger infogning av

Seite 382

19990401α-6-1Knappen P (när enheten låses)6 Knappen P (när enheten låses)Ett tryck på knappen P återställer räknaren till dess grundinställningar.Varn

Seite 383

19990401α-7-1Strömförsörjning7 StrömförsörjningRäknaren drivs med fyra batterier av storlek AAA (LR03 (AM4) eller R03 (UM-4)). Dessutomanvänds ett lit

Seite 384

19990401k BatteribyteObservera:Felanvändning kan orsaka att batterierna läcker eller spricker och att produkten skadas.Iakttag därför följande:•Se til

Seite 385

199904011.Tryck på !o(OFF) för att slå av räknaren.Varning!*Slå alltid av räknaren före batteribyte. Batteribyte när räknaren är påslagen raderardatan

Seite 386

19990401uByte av stödbatteriet*Kontrollera att huvudbatterierna inte är urladdade före byte av stödbatteriet.*Avlägsna aldrig huvudbatterierna och stö

Seite 387

199904016. Torka av det nya batteriet med en mjuk, torr trasaoch sätt sedan i det med dess plussida (+) vänd uppåt.7. Sätt på locket för stödbatteriet

Seite 388

CASIO COMPUTER CO., LTD.6-2, Hon-machi 1-chomeShibuya-ku, Tokyo 151-8543, JapanG350-11, G352-11SA0409-B Printed in ChinaA343822-20

Seite 389

19990401u RECR — Återkallning av rekursionsformel*1, tabellintervall ochtabellinnehållsdata• {FORM}... {rekursionsformelns datameny}• {an}/{an+1}/{an

Seite 390 - Systeminställningsmeny

199904011-6 Programmenyn (PRGM)Uppvisa programmenyn (PRGM) genom att gå in i läget RUN • MAT eller PRGM frånhuvudmenyn och sedan trycka på !J(PRGM). F

Seite 391

199904011-7 Användning av uppsättningsskärmenUppsättningsskärmen för ett läge visar de nuvarande inställningarna och medger önskadeändringar. Gör på f

Seite 392 - 9-2 Minnesoperationer

19990401u Func Type (graffunktionstyp)Ett tryck på en av följande funktionstangenter ändrar också funktionen för tangenten v.•{Y=}/{r=}/{Parm}/{X=c}..

Seite 393 - Minnesoperationer

19990401u Display (visningsformat)•{Fix}/{Sci}/{Norm}/{Eng}... {specificering av fast antal decimaler}/{specificering av antal signifikanta siffror}/{

Seite 394 - Systeminställningar

19990401Att slå strömmen på och avAnvändning av lägenGrundläggande beräkningarRepeteringsfunktionRäkning med bråktalExponenterGrafiska funktionerDubbe

Seite 395

19990401u Dynamic Type (inställning för dynamisk graf)•{Cnt}/{Stop}... {non-stop (kontinuerlig)}/{automatiskt stopp efter 10 ritningar}u Σ Display (vi

Seite 396 - Nollställning

199904011-8 När problem uppstår...Om det uppstår problem gång på gång när du försöker utföra en operation ska du förstutföra det nedanstående innan du

Seite 397

19990401kkkkk BatterivarningsmeddelandeOm ett av följande meddelanden dyker upp på skärmen ska du omedelbart slå av räknarenoch byta huvudbatterier el

Seite 398 - Datakommunikation

19990401Manuella beräkningar2-1 Grundläggande beräkningar2-2 Specialfunktioner2-3 Specificering av vinkelenhet och visningsformat2-4 Funktionsberäknin

Seite 399 - Anslutning av två enheter

199904012-1-1Grundläggande beräkningar2-1 Grundläggande beräkningarkkkkk Aritmetiska beräkningar•Mata in aritmetiska beräkningar i den ordning de är s

Seite 400

199904012-1-2Grundläggande beräkningarkkkkk Antal decimaler, antal signifikanta siffror, intervall för normal visning[SET UP]- [Display] -[Fix] / [Sci

Seite 401 - 20011001

19990401200101022-1-3Grundläggande beräkningarExempel 200 ÷ 7 × 14 = 400Villkor Operation På skärmen200/7*14w 4003 decimaler u3(SET UP)cccccccccc1(Fix

Seite 402 - Att utföra datakommunikation

199904012-1-4Grundläggande beräkningar3 Potens/rot ^(xy), x4 Bråktal ab/c5 Förkortat multiplikationsformat framför π, minnesnamn eller variabelnamn.

Seite 403

19990401200101022-1-5Grundläggande beräkningark Multiplikation utan multiplikationsteckenDet går att utelämna multiplikationstecknet (×) i följande sl

Seite 404

19990401•Vid försök att utföra en beräkning som gör att minneskapaciteten överskrids (MemoryERROR).•Vid användning av ett kommando som kräver ett argu

Seite 405

19990401SnabbstartVälkommen till de grafiska räknarnas värld.Avsnittet Snabbstart utgör inte en komplett vägledning, men det ger dig en överblick avde

Seite 406 - Datapostnamn

199904012-2 Specialfunktionerkkkkk Beräkningar med variablerExempel Operation På skärmen193.2aav(A)w 193.2193,2 ÷ 23 = 8,4 av(A)/23w 8.4193,2 ÷ 28 = 6

Seite 407 - Fält för lösenordsinmatning

19990401u Att visa innehållet i en variabelExempel Visa innehållet i variabel AAav(A)wu Att tömma en variabelExempel Töm variabel AAaaav(A)wu Att till

Seite 408 - Sändning av en skärmbild

19990401u Att lagra en funktionExempel Lagra funktionen (A+B) (A–B) som funktionsminnesnummer 1(av(A)+al(B))(av(A)-al(B))K6(g)5(FMEM)b(Store)bwu Att å

Seite 409

199904012-2-4Specialfunktioneru Att radera en funktionExempel Radera innehållet i funktionsminnesnummer 1AK6(g)5(FMEM)b(Store)bw•En lagring som utförs

Seite 410 - 10-7 Tilläggsprogram

19990401kkkkk SvarsfunktionSvarsfunktionen lagrar automatiskt det senaste resultatet som beräknades med ett tryck påw (såvida inte ett tryck på w lede

Seite 411 - 10-8 Minnesläget (MEMORY)

19990401k StackarRäknaren använder sig av minnesblock, s.k. stackar, för att lagra lågprioriterade värden ochkommandon. Det finns en sifferstack på 10

Seite 412

19990401k Användning av flersatsformlerFlersatsformler bildas genom att sammanbinda ett antal enskilda satser för körning isekvensföljd. Flersatsforml

Seite 413

199904012-3 Specificering av vinkelenhet ochvisningsformatInnan en beräkning utförs för första gången ska du använda uppsättningsskärmen för attspecif

Seite 414

19990401u Specificering av antal signifikanta siffror (Sci)Exempel Specificera tre signifikanta siffror2(Sci) dwTryck på funktionstangenten sommotsvar

Seite 415

199904012-4 Funktionsberäkningark FunktionsmenyerDenna räknare innefattar fem funktionsmenyer som ger dig tillgång till vetenskapligafunktioner som ej

Seite 416

199904012. Använd defc för att framhävaRUN • MAT och tryck sedan på w.Detta är grundskärmen för läget RUN • MAT. I dettaläge kan du utföra manuella be

Seite 417

19990401uuuuu Hyperbolisk räkning (HYP) [OPTN]-[HYP]•{sinh}/{cosh}/{tanh} ... hyperbolisk {sinus}/{kosinus}/{tangent}•{sinh–1}/{cosh–1}/{tanh–1} ... i

Seite 418

19990401kkkkk Trigonometriska och inverterade trigonometriska funktioner•Var noga med att ställa in vinkelenhet före räkning med trigonometriska och i

Seite 419

19990401k Logaritm- och exponentfunktioner•Specificera Comp för Mode på uppsättningsskärmen.Exempel Operationlog 1,23 (log101,23) = 8,990511144 × 10–2

Seite 420

19990401k Hyperboliska och inverterade hyperboliska funktioner•Specificera Comp för Mode på uppsättningsskärmen.Exempel Operationsinh 3,6 = 18,2854553

Seite 421 - 1 Felmeddelanden

19990401k Övriga funktioner•Specificera Comp för Mode på uppsättningsskärmen.Exempel Operation + = 3,65028154 !x( )2+!x( )5w25 = 1,755317302!x( )(d

Seite 422

19990401k Framställning av slumptal (Ran#)Denna funktion framställer ett 10-siffrigt sant slumptal eller sekventiellt slumptal som ärstörre än 0 och m

Seite 423

199904012-4-8Funktionsberäkningark Koordinatomvandlinguuuuu Rektangulära koordinateruuuuu Polära koordinater•Med polära koordinater går det att beräkn

Seite 424

199904012-4-9Funktionsberäkningarn! n!nPr = ––––– nCr = –––––––(n – r)! r! (n – r)!k Permutation och kombinationuuuuu Permutationuuuuu Kombination•Spe

Seite 425 - 2 Inmatningsomfång

19990401kkkkk Bråktal•Bråktal uppvisas med heltalet först, åtföljt av täljaren och sedan nämnaren.•Specificera Comp för Mode på uppsättningsskärmen.Ex

Seite 426

199904012-4-11Funktionsberäkningark Räkning med teknisk notationMata in tekniska symboler med hjälp av menyn över tekniska notationer.•Specificera Com

Seite 427

199904011. Tryck på u3SET UP för att visa uppsättningsskärm.2. Tryck på cccc1 (Deg) för attange grader som vinkelenhet.3. Tryck på i för att tömma men

Seite 428 - 3Tekniska data

199904012-5 Numeriska beräkningarDet följande beskriver de tillgängliga posterna i menyerna som används när du utför räkningmed differentialer/kvadrat

Seite 429

19990401k Differentialräkning [OPTN]-[CALC]-[d /dx]Utför differentialräkning genom att uppvisa funktionsanalysmenyn och sedan mata invärdena som visas

Seite 430

19990401Exempel Bestäm derivata vid punkten x = 3 för funktionen y = x3 + 4x2 + x – 6med en tolerans på “tol” = 1E – 5Mata in funktionen f(x).AK4(CALC

Seite 431

19990401u Tillämpning av differentialräkning•Differentialer kan adderas, subtraheras, multipliceras eller divideras med varandra.Följaktligen:•Differe

Seite 432

19990401kkkkk Räkning med kvadratiska differentialer [OPTN]-[CALC]-[d2/dx2]Uppvisa funktionsanalysmenyn och mata in kvadratiska differentialer med ett

Seite 433

19990401u Tillämpning av kvadratisk differential•Aritmetiska operationer kan utföras med två kvadratiska differentialer.Följaktligen: f ''(a

Seite 434

19990401kkkkk Räkning med integraler [OPTN]-[CALC]-[∫dx]Utför integralräkning genom att uppvisa funktionsanalysmenyn och mata sedan in värdena iformel

Seite 435

19990401Exempel Utför integralräkning för funktionen nedan med en tolerans på“tol” = 1E - 4∫15 (2x2 + 3x + 4) dxMata in funktionen f (x).AK4(CALC)d(∫d

Seite 436 - Kommandoindex

19990401Observera följande punkter för att försäkra dig om korrekta integralvärden.(1) När periodiska funktioner för integralvärden blir positiva elle

Seite 437

19990401kkkkk Σ Beräkningar [OPTN]-[CALC]-[Σ ]Utför Σ-räkning genom att uppvisa funktionsanalysmenyn och mata sedan in värdena iformeln nedan.K4(CALC)

Seite 438 - PRGM kommandoindex

19990401RÄKNING MED BRÅKTALTangenten $ kan användas för att mata in bråktal i beräkningar. Symbolen “ { ”används för att avskilja de olika delarna i e

Seite 439 - 5Tangentindex

19990401u Tillämpning av Σ-beräkningar•Aritmetiska operationer med Σ-beräkningsuttryckUttryck:Möjliga operationer: Sn + Tn, Sn – Tn, etc.•Aritmetiska

Seite 440

199904012-5-12Numeriska beräkningarkkkkk Beräkning av maximi/minimivärde [OPTN]-[CALC]-[FMin]/[FMax]Uppvisa funktionsanalysmenyn och mata in maximi/mi

Seite 441

199904012-5-13Numeriska beräkningar#I funktionen f(x) kan endast X användas somvariabel i uttryck. Övriga variabler (A t.o.m. Z,r, θ) behandlas som ko

Seite 442 - Knappen P (när enheten låses)

199904012-6 Räkning med komplexa talDet går att utföra addition, subtraktion, multiplikation, division, parentesräkning,funktionsräkning och minnesräk

Seite 443 - 7 Strömförsörjning

199904012-6-2Räkning med komplexa talkkkkk Absoluta värden och argument [OPTN]-[CPLX]-[Abs]/[Arg]Enheten betraktar ett komplext tal i formen a + bi so

Seite 444

19990401kkkkk Konjugering av komplexa tal [OPTN]-[CPLX]-[Conjg]Ett komplext tal av formen a + bi blir ett konjugerat komplext tal av formen a – bi.Exe

Seite 445

19990401kkkkk Polär form och rektangulär omvandling [OPTN]-[CPLX]-['''''re^θi]Gör på följande sätt för att omvandla ett kompl

Seite 446

19990401200204012-7 Räkning med binära, oktala, decimala ochhexadecimala tal med heltalAnvänd läget RUN • MAT och binär, oktal, decimal eller hexadeci

Seite 447

19990401• Följande beräkningsomfång gäller för varje talsystem.Binära värdenPositiv: 0 < x < 111111111111111Negativ: 1000000000000000 < x <

Seite 448 - CASIO COMPUTER CO., LTD

19990401kkkkk Val av talsystemDet går att specificera decimal, hexadecimal, binär eller oktal som grundläggande talsystemmed hjälp av uppsättningsskär

Kommentare zu diesen Handbüchern

Keine Kommentare